a little bit of proudness is growing inside of me

Har fortsatt i samma anda hela dagen. Städat och lyssnat på la roux. Lyssnar mer på texterna nu och får nästan hjärtesorg. För det här är ju någons känslor som beskrivs, i det här fallet ellys. Usch, vad kär hon måste ha varit och vad ont hon måste haft när kärleken försvann. Är ganska så glad jag aldrig fått mitt hjärta krossat i tusen små bitar, aldrig sådär kärlekskrossat. För om man inte låter någon komma tillräckligt nära kan dem ju inte heller nå hjärtat och sen krossa det.
Mitt rum är oigenkänligt, det är så städat att jag vet inte vad. Eller jag har inte damsugit, än, men bara det att alla kläder ligger ihopvikta i byrån eller hänger på en galge är otroligt och sällsynt. Jag överdriver inte när jag säger att jag inte komma ihåg när det senast var städat här. Någon gång i höstas antagligen. Har väl kört på någon fusksädning, typ lagt allt i sängen, och sen på kvällen kommit flyttat ner allt på golvet. Ett steg framåt och två steg bakåt..
Men nu är det rent. Har börjat pyssla också. Håller på att dekorera en kartong med en massa fina bilder som jag ska stoppa ner min nagellackssamling i, de samlar så mycket damm när de står framme. ska ju börja på pärlplattan sen, vet inte vilken bild jag ska välja bara. vill ha en med mycket färg, det är så tråkigt när det bara är typ svart och vitt. Som min willy wonka..
Puss
Kommentarer
Trackback